I'm back in town

Stockholm blir inte av med mig så lätt inte, efter tre toppendagar är jag tillbaka igen.

Jag steg ju upp vid fyra och gjorde det bästa jag kunde vad gäller frukost och aånt, sen begav jag mig till tåget. det var strålande sol och jättefint. Kvart i elva var jag i ett ösregningt och nedrigt åskigt Malmö, med tygskor och alldeles för tunn jacka.
Tog regionsbussen - jag ska aldrig gnälla över sexhundraettan igen, regionsbussen gick varannan timme. Då känns vart 30:e minut inte så farligt längre - och lämnade av en massa kartonger med arbetsprover till en folkhögskola jag har sökt (tror dock inte jag kommeer in, men jag tyckte att det var en skam att åtminstonde inte försöka) och sen hade jag 80 minuter att slå ihjäl innan bussen tillbaka till Centralen kom. Tog en liten promenad i regnet.

Väl tillbaka drack jag, blöt och genomfrusen - varm choklad. Brorsan ankom till Malmö en halvtimme senare, och vi gick ut och turistade lite.

Vi hann inte så långt, vilken Malmöare som helt skulle kunna säga det precisa avståndet mellan Centralstation och de här urtuffa paradstatyerna, men jag måste nöja mig med 'inte så långt'.
Pappa kom efter ytterligare en halvitmme och vi åkte in till min faster och hennes man för middag.
Jag tror inte att de två har ett uns ont i hela kroppen. De är genomsnälla. Somnade hos dem, vaknade hos dem, fick lite skjuts och lite sightseeing.


I torsdags mötte jag sällan skådade kusiner för en fika. Senare på kvällen åkte vi ut till min farbrors lantställe. Det var en äkta svensk röd stuga med vita knutar och massor av natur (tja..stugan låg ungefär mitt ute på en åker) precis utanför. Pappa och farbror pratade en massa nostalgi och jag och bror gjorde lite andra saker. Jag beundrade mest, jag älskade allt. Taket var av trä, väggarna var täckta med skivor och hyllor och det var massvis av böcker överallt. Precis som det ska va!
innan vi åkte ut till stugan sightseeade vi lite med bilen. Vi såg såklart Turning Torso, som ser ut som en vit och jättetuff skruvmakaron.

För övrigt så hade fåglarna lekt prickskytte med vår bil.

oooch:
Idag begav vi oss till min fasters + mans lantställe, en stuga längre upp i Skåne med en massa bokskog bredvid. Också vitt med röda knutar - tänk att jag inte har varit inuti ett sånt i hela mitt liv, och nu två på två dar'. Jössesja. Det blev en kort visit, för vi hade några mil motorväg att bränna av till Göteborg och Landvetters flygplats, men vi han titta oss omkring, och fika och vara glada tillsammans. Och nu är jag ju som sagt tillbaka.
En lustig grej var när vi passerade genom säkerhetskontrollerna till planet. Brorsan blev stoppad för en tandkrämstub, medan de varken noterade min handkrämstub eller de två kartona huvudvärkstabletter jag hade i jackfickan. Flygplatser är en mystisk värld. På planet hade jag tråååkigt, och ett tips när man har tråkigt är att man kan göra en fiktiv frimärkssamling:

Barasåattnivet. Det näst längst ner visar Titanics undergång.

Det är en hel massa som jag inte har skrivit ner, men det var verkligen en toppenvistelse. Det enda som jag är missnöjd med är att jag inte stannade längre.