gaaah

Internet har prövat mitt tålamod hela veckan genom att dö och återuppstå, och dö och återuppstå och dö, och dö och dö och återuppstå. Såhär lagom till pingst och allt!
Det gör att jag inte ens kan gå in på internetbanken, för jag hinner inte med att logga in förrän allt lägger av igen och jag har försökt maila folk, kolla bloggar, googla viktiga hus till viktig tenta..

Men nada.
Eller, mjo, litegrann, men det tar tio gånger längre än normalt.

Happy, happy, oh so happy

Jag tror att det var ödet som gjorde att jag vaknade halvåtta idag och för första gången på åratal hämtade in tidningarna (jag är nämligen aldrig den som vaknar först), för i brevlådan låg ett kuvert från folkhögskolan jag sökte i Malmö, OCH JAG KOM IN! MUHAHAHAHAHA! SÅ IDAG MALMÖ, IMORGON VÄRLDEN! YEAAAH!
Eller öh..
Jag har lite jobbiga tankar. Jag är taggad som tusan, men det är hela det där studielån-annanstad-vadtusanpysslarjagmed-tvekan som satt in lite. och så vet jag inte om jag kommit in på arkitektur än.
Men jag vill, jag vill! Åh, vad jag vill!

Idag har jag effektivt skjutit upp de minst 120 sidorna konstvetenskap jag måte läsa genom att pyssla ihop en alienuggla/CD-fodral till en brevkompis. Han ska snart få flyga tvärs över atlanten med ett blandband. Den lilla sångfågeln.:)

Framsidan:


Baksidan:

Eftersom det är en alienuggla innehåller den ett alienuggleägg med brev från mig. Så det så.

Jag har skickat så mycket konstiga brev med posten på sistone, snart förväntar jag mig att jag ska rödlistas av posten som knäppgök. Men händer det så händer det, och det finns ju dessutom en gnutta sanning i påståendet, so whatyagonnado.

Nu..
ska jag..
kanske...
plugga.

Fredag

Idag har jag kutat runt i ett mörkt litet rum och skjutit laser på mina bästa kompisar. LASERDOME FTW!!
Det är så himla kul. Jag vet inte riktigt vad som hände med poängen, annat än att jag kan säga att jag sög ungefär 4000 poäng mer än vad Tina och Henrietta gjorde, men sånt händer ibland. Jag är så fredlig av mig, medan de är morbida galningar med snabba skjutfingrar. Får skylla på det. :)

Jag tycker det är smått obehagligt när barn leker pangpanglekar, men tusan, jag är ju inte ett dugg bättre själv. när man låtsas att man är på en annan planet och försvarar sig mot mördaraliens så får man pusha bort sånna tankar.

för övrigt är det snart ett år sedan jag tog studenten! Whuppdidoo! Kanske borde framkalla lite studentenkort dagen till ära?

Trallala

Jag har ungefär tre hela böcker plus två halva böcker att läsa tills tentan om två veckor. Jag vill begrava mig själv långt ner under en sten. Och helst bara läsa Lilla Stjärna, John Ajvide Lindqvists senaste, eller någonting av Terry Pratchett, vadsomhelst.

Nu när det äntligen har blivit vårsomamr så är det ju i och för sig dumt att deppa, så jag uppskjöt påbörjandet av plugget och gav mig ut med kameran istället:


Allt var sådär magiskt fint som bara solen kan göra, så jag var lika lycklig som en ko på grönbete. Jag skämtar inte, de senaste dagarna har jag vaknat, smällt på en CD och skuttat runt till remixar och annat glatt, och oavsertt en avsakant av en fungerande cykel så ler jag mot världen.:)
Men nu måste jag gå och bli lite ostbågekrökt av allt plugg.
SES.

När båda däcken är platta är det bara att bita ihop och tacka och bocka för att man inte bor längre norröver

Idag hade jag en rörlig dag.
Fröst cyklade jag omkring i en och en halv timme till posten och skolan och vilse lite om vartannat, sen lade jag mig ner på gräsmattan i på campus och pluggade. Fick en fet solbränna (med betoning på bränd. AJ.) och lite huvudvärk. Hade skola från 15-17 och förstod knappt någonting. Och sen när jag lyckligt skulle hem igen (jag kände mig som en ko på grönbete - ÄNTLIGEN FRI - så hade jag två platta däck och fick ta en tvåtimmarspromenad hem och leda min cykel med mig.

Jag försöker tänka positivt - jag kanske får en rumpa av stål och sånna där snygga ben som alla säger är så viktigt och rätt att ha. Alltid.
Fast mest tror jag att jag får värkande fötter och blåmärken på vaderna efter ha smällt i pedalerna för mycket.

Asnajs

Jag har njutit av sommarvädret och träffat Henrietta i en timme och kört runt, runt, runt i Stockholm och bara varit väldigt lycklig. Sovit gott för första gången på en vecka, varit hemma hos min brorsas lägenhet på 'picknick' (precis utanför hans lägenhet, vi åt inomhus, men hade mysigt ute i solen) och dansat runt och kännt mig glad i min mammas gamla klänning (som hon sytt långt innan jag var påtänkt).

Jag håller tummarna för att allt är varmt och vackert hela vecka, hur mycket jag än måste plugga.

I'm back in town

Stockholm blir inte av med mig så lätt inte, efter tre toppendagar är jag tillbaka igen.

Jag steg ju upp vid fyra och gjorde det bästa jag kunde vad gäller frukost och aånt, sen begav jag mig till tåget. det var strålande sol och jättefint. Kvart i elva var jag i ett ösregningt och nedrigt åskigt Malmö, med tygskor och alldeles för tunn jacka.
Tog regionsbussen - jag ska aldrig gnälla över sexhundraettan igen, regionsbussen gick varannan timme. Då känns vart 30:e minut inte så farligt längre - och lämnade av en massa kartonger med arbetsprover till en folkhögskola jag har sökt (tror dock inte jag kommeer in, men jag tyckte att det var en skam att åtminstonde inte försöka) och sen hade jag 80 minuter att slå ihjäl innan bussen tillbaka till Centralen kom. Tog en liten promenad i regnet.

Väl tillbaka drack jag, blöt och genomfrusen - varm choklad. Brorsan ankom till Malmö en halvtimme senare, och vi gick ut och turistade lite.

Vi hann inte så långt, vilken Malmöare som helt skulle kunna säga det precisa avståndet mellan Centralstation och de här urtuffa paradstatyerna, men jag måste nöja mig med 'inte så långt'.
Pappa kom efter ytterligare en halvitmme och vi åkte in till min faster och hennes man för middag.
Jag tror inte att de två har ett uns ont i hela kroppen. De är genomsnälla. Somnade hos dem, vaknade hos dem, fick lite skjuts och lite sightseeing.


I torsdags mötte jag sällan skådade kusiner för en fika. Senare på kvällen åkte vi ut till min farbrors lantställe. Det var en äkta svensk röd stuga med vita knutar och massor av natur (tja..stugan låg ungefär mitt ute på en åker) precis utanför. Pappa och farbror pratade en massa nostalgi och jag och bror gjorde lite andra saker. Jag beundrade mest, jag älskade allt. Taket var av trä, väggarna var täckta med skivor och hyllor och det var massvis av böcker överallt. Precis som det ska va!
innan vi åkte ut till stugan sightseeade vi lite med bilen. Vi såg såklart Turning Torso, som ser ut som en vit och jättetuff skruvmakaron.

För övrigt så hade fåglarna lekt prickskytte med vår bil.

oooch:
Idag begav vi oss till min fasters + mans lantställe, en stuga längre upp i Skåne med en massa bokskog bredvid. Också vitt med röda knutar - tänk att jag inte har varit inuti ett sånt i hela mitt liv, och nu två på två dar'. Jössesja. Det blev en kort visit, för vi hade några mil motorväg att bränna av till Göteborg och Landvetters flygplats, men vi han titta oss omkring, och fika och vara glada tillsammans. Och nu är jag ju som sagt tillbaka.
En lustig grej var när vi passerade genom säkerhetskontrollerna till planet. Brorsan blev stoppad för en tandkrämstub, medan de varken noterade min handkrämstub eller de två kartona huvudvärkstabletter jag hade i jackfickan. Flygplatser är en mystisk värld. På planet hade jag tråååkigt, och ett tips när man har tråkigt är att man kan göra en fiktiv frimärkssamling:

Barasåattnivet. Det näst längst ner visar Titanics undergång.

Det är en hel massa som jag inte har skrivit ner, men det var verkligen en toppenvistelse. Det enda som jag är missnöjd med är att jag inte stannade längre.